Sök på frendo.se
(080227)
Blockeringen av Wikileaks.org hävd
(Uppdaterad: 080301) Den amerikanska domaren Jeffrey White valde på fredagen att återkalla sitt tidigare beslut att blockera Wikileaks huvudsakliga domännamn (Wikileaks.org). Efter en tre timmar lång förhandling på fredagen kom beskedet att blockeringen skulle upphöra. Den som knappar in Wikileaks.org i sin webbläsare kommer nu återigen in på tjänsten. White konstaterar att hans tidigare beslut bröt mot den amerikanska konstitutionen:
"...the current request for an injunction, as well as the Court's original entry of a stipulated injunction, raises issues regarding possible infringement of protections afforded to the public by the First Amendment to the United States Constitution. The First Amendment encompasses the 'right to receive information and ideas'."
Det är precis vad en rad kritiker har hävdat ända sedan blockeringen infördes för knappt två veckor sedan.
Målet är dock inte slutligen avgjort. Det kan exempelvis bli aktuellt med stämningar mot personerna bakom Wikileaks. Bollen ligger just nu hos banken Julius Baer och deras advokater som ursprungligen drog Wikileaks inför domstol.
Ett annat alternativ är att ge sig direkt på servrarna där Wikileaks är upplagd. Enligt uppgift är det svenska PRQ som står för en central del av driften. Åklagare Håkan Roswall har som bekant tidigare inte dragit sig för att vidta kraftfulla åtgärder mot PRQ och deras kunder när mäktiga röster tryckt på oavsett vad den svenska grundlagen säger om yttrande- och informationsfrihet.
"The First Amendment rights of readers who have a legitimate interest in the materials posted on the website simply cannot be treated as acceptable collateral damage to the bank's claims", säger EFF:s jurist Matt Zimmerman i ett pressmeddelande.
Andra som engagerat sig i frågan är mediebolag och organisationer som Los Angeles Times, Hearst Corporation/San Francisco Chronicle, Gannett Co, Associated Press, E.W. Scripps Co, Reporters Committee for Freedom of the Press och Citizen Media Law Project.
Även organisationen Public Citizen har lämnat in en egen motstämning (pdf).
Frågan om på vilka grunder domännamnsblockering och liknande åtgärder mot en hemsida på internet kan göras är givetvis mycket intressant. I den fysiska världen kan det liknas vid att stoppa en tryckpress eller införa distributionsförbud för en tidning. Givetvis otänkbart i de allra flesta fall men när det gäller digital publicering verkar jurister i många fall använda ett vitt papper som rättspraxis.
Även i Sverige har vi sett liknande fall. För några år sedan nekades Flashback tillgång till internet från svensk mark. Ett senare exempel är tillslaget mot Pirate Bay där polisen bar i väg med servrar som inte hade något med Pirate Bay att göra.
Internets atomkrigssäkra struktur har hittills gjort det svårt att stänga ner hemsidor. Flashback lever i högsta välmåga och firar för övrigt 25-årsjubileum i veckan, Pirate Bay var snabbt tillbaka på banan och även Wikileaks servrar snurrar på som förr. I det senare fallet är dock adressen Wikileaks.org av förklarliga skäl inte användbar just nu. Nya namnet kanske blir 88.80.13.160 efter IP-adressen som leder direkt till sajten.
Tillbaka till frendo.se