Sök på frendo.se
(060917)
(Uppdaterad: 070118) FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson svarar så här på frågan om han kan garantera att svenskar inte kommer att avlyssnas om FRA tillåts spana i fasta nätverk: "Man kan ju inte utesluta att det i en spaning mot utländska förhållanden kan dyka upp någon som har anknytning till Sverige, det är självklart så... så någon sådan garanti kan jag inte lämna." (Källa: SVT Aktuellt 070116)
Fler test:
- Hur hemligt är FRA-chefens mobilnummer?
- Hur hemligt är Säpochefens mobilnummer?
- Hur hemlig är Bodströms e-postadress?
- Hur hemligt är Bodströms mobilnummer?
Citatet kommer från Försvarets radioanstalts (FRA) sektion med frågor och svar på den egna hemsidan. Av allt att döma kan "vanliga svenskar" känna sig helt trygga med att FRA aldrig intresserar sig för deras personliga kommunikationer.
Men några stycken längre ner i samma informationsmaterial beskriver FRA sin verksamhet så här: "FRA får spana på internationell trafik inklusive trafik till och från Sverige endast om trafiken går i luften någonstans."
Eftersom svenskar både ringer, mejlar och surfar över svenska gränsen torde alltså denna kommunikation kunna fastna i FRA:s nät så fort den lämnar kabelvärlden och distribueras i luften via exempelvis radiolänk eller satellit.
I FRA:s regleringsbrev anges att myndigheten ska föra vidare insamlade uppgifter till polisen om det bedöms att dessa "bör komma till polisens kännedom". Detta gäller även uppgifter som inte är av intresse för FRA:s egen verksamhet, alltså information som råkat hamna i FRA:s insamlingsnät av misstag.
Frendo testar
Frendo beslöt att ställa frågan till FRA hur de kategoriskt kan lova att de inte övervakar svenskar samtidigt som de i princip har fritt spelrum att övervaka kommunikationer där personer i Sverige åtminstone utgör en av de deltagande parterna och samtidigt som de uppenbarligen samlar in uppgifter som svensk polis är intresserad av.
Följande frågor stod i centrum i den begäran som skickades till FRA:
1. Hur går FRA till väga praktiskt för att garantera att svenskar inte övervakas?
2. I vilken omfattning raderar FRA insamlad information som inte bedöms intressant för uppdraget?
3. Hur går FRA praktiskt till väga för att bedöma om en uppgift bör överlämnas till svensk polis och i vilken omfattning sker detta?
Svaret från FRA visar att verkligheten inte riktigt ryms i det kategoriska "nej" som myndigheten själv marknadsför. I brevet, som är undertecknat av generaldirektör Ingvar Åkesson, upprepar FRA att "vanliga svenskar" inte övervakas. Men det visar sig att det finns undantag. Nämligen:
"Detta utesluter dock inte att svenskar under särskilda omständigheter kan bli föremål för uppmärksamhet, endera initierat från FRA:s uppdragsgivare eller oavsiktligt som ett resultat av arbetet mot utländska mål."
Och:
"Endast en mindre del av det material som passerar FRA:s datorer sparas överhuvudtaget för kortare eller längre tid. Insamlat material som rör svenskar raderas så snart det konstaterats inte vara av intresse för verksamheten."
Hemligt samarbete med polisen
När det gäller överlämnande av uppgifter till polisen konstaterar FRA att det gäller information som "oavsiktligt framkommer i arbetet". Omfattningen av samarbetet med polisen avböjer FRA att kommentera med hänvisning till sekretesslagen.
Merparten av de dokument som reglerar FRA:s verksamhet har motsvarande sekretess. FRA lämnar endast ut ett dokument, en öppen sammanställning med namnet "Riktlinjer för signalunderrättelseverksamheten" (se länk nedan).
Detta dokument beskriver de allmänna riktlinjerna för hur FRA rent praktiskt ska hantera den insamlade informationen och vad som får och inte får lagras samt under hur lång tid uppgifter får sparas.
Av dokumentet framgår bland annat att FRA arbetar med sökbegrepp som kan röra enskilda fysiska personer samt att personuppgifter får sparas i 10 år. FRA:s personal uppmanas också att vara varsam med kritik mot företag och organisationer även då en enskild person i företaget eller organisationen hamnat i FRA:s blickfång på grund av "oegentligt uppträdande".
Av ovanstående kan alltså konstateras att svenska medborgare, både privat och på jobbet, kan fastna i FRA:s övervakningsnät. FRA har rimligen också någon form av granskningsfunktion av innehållet i insamlade telefonsamtal och e-postbrev för att de ska kunna bedöma om uppgifterna ska raderas eller överlämnas till polisen. Även om granskningen i ett första skede görs av datorer är det inte desto mindre just en granskning.
Hur många personer som varje år får påhälsning av detta omärkbara lyssnade öra är inget som FRA informerar om. Denna övervakning verkar snarast förklaras som ett ofrånkomligt inslag i verksamheten, om inte informationen är av intresse för polisen förstås, då blir den "oavsiktligt" insamlade informationen plötsligt användbar ändå. Vanliga skydd för individens rättssäkerhet, som domstolsbeslut vid telefonavlyssning, gäller samtidigt inte alls.
FRA vill ha utökade övervakningsmöjligheter
De senaste decennierna har luftburen, och därmed för FRA insamlingsbar, kommunikation utgjort en mycket viktig del i det internationella tele- och datanätet. Möjligheterna för FRA att samla in och granska önskad information har därmed varit mycket goda.
Den ökade kapaciteten i de trådburna nätverken har dock inneburit att allt mer kommunikation aldrig färdas i luften, detta gäller särskilt internettrafik. Detta argument låg till grund för regeringsförslaget 2005 om att FRA nu också ska släppas in i den nätbaserade världen. I en skarpt formulerad promemoria från försvarsdepartementet föreslogs att FRA skulle få göra omfattande avlyssningsinstallationer vid alla större knutpunkter i nätet där internationell trafik passerar. Med avancerade datorer skulle sedan trafikflöden avläsas i jakt på vissa nyckelord, abonnentuppgifter etc.
FRA är inte förvånande en ivrig påhejare av detta förslag (se artikel nedan). I början på året lades planerna dock på is tills vidare sedan frågan blivit för känslig. Risken att ett okänt antal "vanliga svenskar" skulle få sin privata kommunikation granskad av FRA var ett av argumenten från kritikernas sida.
FRA:s svar på Frendos test visar att farhågorna inte är oberättigade.
Läs: FRA svarar på Frendos frågor (2006-08-30, pdf)
Läs: "Riktlinjer för signalunderrättelseverksamheten" (FRA 2005, pdf)
Läs: FRA jublar över nya övervakningsmöjligheter (2005-12-05)
Tillbaka till frendo.se