Sök på frendo.se
Övervakningen måste gå längre
(090603)
Frendo firar 3-årsjubileum:
Granskningen har bara börjat
Det alla verkar eniga om är att polisen med utredningsförslaget skulle få kraftigt ökad tillgång till trafikdata, alltså den registrering av alla kommunikationer som Sverige väntas införa under det kommande året.
Advokatsamfundet, Journalistförbundet och Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet är några av remissinstanserna som ser flera grundläggande problem i utredningens förslag. Men kritik från integritetsvänner har som känt är inte hindrat liknande lagstiftningen de senaste åren.
Intressantast att notera är att övervakningsförespråkarna vädrar blod och kräver ytterligare utökad kontroll och registrering vid sidan av det redan lagda förslaget.
Antipiratbyrån vill rikta en ekonomisk piska mot de internetoperatörer som erbjuder anonym internetaccess. Skatteverket vill kunna använda informationen i spaningen mot skattebrottslingar. Polis- och åklagarväsendet kräver trafikdatalagring i två år istället för föreslagna sex månader. Och anonyma kontantkort bör förbjudas enligt Rikspolisstyrelsen, för att ta några exempel ur högen.
Polisförbundet kräver också vidare utredning av hur polisen ska få tillgång till information om användningen av Skype och Twitter (!).
Räkna med att denna typ av krav kommer att växa i styrka så snart grundplattformen - registrering av alla kommunikationer dygnet runt, året runt - är på plats.
Här är några intressanta nedslag i remissinstansernas svar:
Ekobrottsmyndigheten:
"Genom de förslagna lagändringarna kommer antalet framställningar och beslut om teleövervakning att användas i långt större utsträckning vid Ekobrottsmyndigheten."
Göta hovrätt (om utlämnande av abonnentuppgifter):
"Vid den svåra intresseavvägning som måste göras mellan de brottsbekämpande myndigheternas intresse av att få tillgång till dessa uppgifter och det integritetsintrång som ett utlämnande av informationen innebär konstaterar hovrätten att rättighetshavare inom det immaterialrättsliga området enligt lag i dag har mer vittgående befogenheter än de brottsbekämpande myndigheterna. Denna ordning är på de skäl utredningen anfört inte lämplig och hovrätten har därför ingen erinran mot förslaget i utredningen."
Hovrätten för Västra Sverige:
"Det framstår inte som helt realistiskt att ett fåtal granskningsombud skulle ha möjlighet att granska tillräckligt många beslut för att syftet med granskningen ska kunna anses vara uppnått. Det antal myndigheter som skulle ha rätt att fatta beslut i de aktuella fallen är ju trots allt ganska stort."
Justitieombudsmannen, Mats Melin:
"Med den tolkning av vad som avses med övervakning av stor omfattning som ges i författningskommentaren skulle undersökningsledare och åklagare få en i det närmaste obegränsad rätt att själva fatta beslut om hemlig teleövervakning, givet att det inte finns någon skäligen misstänkt för brottet. Det anser jag inte vara godtagbart."
(Om användningen av information i underrättelseverksamheten): "Förslaget synes därför, i motsats till vad som anförs, innebära just en möjlighet till en i det närmaste "fri inhämtning" av uppgifter."
Polisförbundet:
"Polisförbundet föreslår att utredningen fortsätter att utreda hur den brottsbekämpande verksamheten ska komma åt information som kommuniceras genom bland annat, Skype, Twitter och IP-telefoni."
Rikspolisstyrelsen:
"Genom förslagen kommer Polisen att få större möjligheter att inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation i förundersökningar och i underrättelseverksamhet samt utökade möjlighet att få del av lokalieringsuppgifter."
"Det krav som ställs vad gäller brottslighetens svårighetsgrad samt att åtgärden ska vara av synnerlig vikt för utredningen innebär sammantaget enligt Rikspolisstyrelsens mening omotiverat stora begränsningar i möjligheten att erhålla elektroniska uppgifter."
"Rikspolisstyrelsen anser även att problemet med anonyma kontantkort bör utredas närmare och att en registreringsskyldighet bör övervägas för dessa."
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden:
"Utöver den föreslagna inhämtningen av uppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamheten kommer utredningens förslag även att innebära en ökning av antalet fall av hemlig teleövervakning i förundersökningar. Också den pågående snabba utvecklingen av de elektroniska kommunikationerna tillsammans med den ovan nämnda nya skyldigheten för operatörerna att lagra trafikuppgifter för brottsbekämpning gör att det kan förutses en ytterligare ökning av de brottsbekämpande myndigheternas inhämtning av sådana uppgifter och därmed ett ökat behov av nämndens tillsyn."
Skatteverket:
"Skatteverket anser därför att det finns ett särskilt intresse att bekämpa grovt skattebrott och som därmed motiverar att det bör omfattas av den föreslagna lagen."
Stockholms handelskammare:
"Överlag menar Handelskammaren att integritetsriskerna är avsevärt sämre utredda och redovisade än de fördelar som anges med att öka tillgången till känslig information."
Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet:
"...mängden trafikuppgifter som sparas ökar högst påtagligt. I kombination med Polismetodutredningens förslag att utvidga området för vilket brottsbekämpande myndigheter kan inhämta uppgifter medför detta i sin tur att utrymmet för en legitim kränkning av den personliga integriteten utvidgas."
Antipiratbyrån:
"Allt fler brott begås via internet och det kostar samhället allt större resurser att utreda dessa brott. Några internetleverantörer bygger sin affärsdrivande verksamhet och kommunikation kring olika möjligheterna att undvika identifiering. Dessa möjligheter kommer att missbrukas av några internetanvändare till att begå brott och brottsutredningar i dessa fall kommer att bli komplicerade att utreda och därmed dyra för samhället. Det är orimligt att samhället ska bära kostnaderna för denna utveckling och detta kan motverkas genom att internetoperatörerna åläggs att ta fram abonnentuppgifter till myndigheter utan kostnad."
"För att långsiktigt behålla tilltron till rättssystemet på området är det viktigt att kriminella inte enkelt kan kringgå lagstiftningen. Dessa kan nu genom att byta kontantkort och mobiltelefon i praktiken omöjliggöra polisen arbete. En modern lagstiftning på området bör därför gälla individer och inte abonnemang."
Svenska Journalistförbundet:
"Sammanfattningsvis anser Journalistförbundet att utredningen inte lyckats visa att de nu föreslagna förändringarna och förstärkningarna i de processuella tvångsåtgärderna uppfyller de tre allmänna principerna om ändamål, behov och proportionalitet som ska vara uppfyllda för att tvångsåtgärder ska kunna genomföras. Förbundet avvisar därför utredningens förslag."
"Journalistförbundet ifrågasätter att utredningens olika förslag leder till en ökad rättssäkerhet för medborgarna. I vissa fall skärps kraven för att vidta inhämtning av uppgifter, men i övrigt har förbundet uppfattningen att rättssäkerheten snarare försämras för att polis och åklagare i flera fall ska kunna ges utökade befogenheter att använda tvångsmedel."
Svenska stadsnätsföreningen:
"I sammanfattningen "Inhämtning av uppgifter om abonnemang" (sid 20) föreslås att utlämning av abonnemang och IP-nummerinformation även om brottet endast kan förväntas böter. Då brottet i vissa fall anses ringa eller åtminstone har ett lågt straffvärde med låga böter bör detta förtydligas eller helt ta bort detta med hänsyn till den personliga integriteten. Det finns en risk att det annars går "inflation" i inhämtning av uppgifter."
Sveriges advokatsamfund:
"Förslaget innebär emellertid även alltför långtgående befogenheter för åklagare och de brottsbekämpande myndigheterna att själva besluta om hemlig teleövervakning under förundersökningen. Enligt Advokatsamfundet kan övervakningen av hemlig teleövervakning i underrättelseverksamheten genom granskningsombud inte anses uppfylla kraven på rättstrygghet och rättssäkerhet."
"Förslaget bör därför inte i sin nuvarande utformning läggas till grund för lagstiftning."
Säkerhetspolisen:
"Säkerhetspolisen välkomnar därför utredningens förslag att hemlig teleövervakning ska omfatta också uppgifter om lokalisering då samtal inte sker och situationer då ingen skäligen misstänkt person finns. Säkerhetspolisen välkomnar också förslaget om en skyldighet för leverantörerna att lämna ut abonnemangsuppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna oavsett brottets svårighetsgrad."
Åklagarmyndigheten:
"Därutöver menar Åklagarmyndigheten att tiden nu är mogen att genomföra förslaget i SOU 2005:38, som innebär att det i ett beslut om hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning inte ska finnas krav på att teleadressen ska anges i tillståndet. Det skulle ge de brottsbekämpande myndigheterna en god möjlighet att komma till rätta med det omfattande användandet av anonyma kontantkort."
Tillbaka till frendo.se