Om frendo.se
Sök på frendo.se
Kunskapsbank om övervakning och kontroll
Vem har rätt:
Anders Björk eller FRA?

(081026)


Anders Björk, ordförande FUN:
"Vi går igenom alla register, gång på gång på gång."


Ingvar Åkesson, generaldirektör FRA:
"Det finns ingen som kan kontrollera vad jag gör."

Johan Tunberger, fd överdirektör FRA:
"Ofta tyckte jag man mötte inställningen att 'det här vill vi inte veta någonting om'."
Försvarets radioanstalt (FRA) har de senaste månaderna "granskats" och "friats" av både åklagare och Datainspektionen (se också Mark Klambergs inlägg här). Dessutom har Alliansmajoriteten i Riksdagen bestämt att FRA:s verksamhet inte ska bli föremål för granskning av någon offentlig utredning eller sanningskommission.

Ingen verkar helt enkelt vilja ta i den känsliga frågan om vad som egentligen har försigått på Sveriges mest hemliga myndighet. Detta trots att en rad avslöjanden har visat upp en helt ny bild av FRA än den som ges officiellt.

Svenska folket kan bara sätta hoppet till att det kontrollorgan som Riksdagen faktiskt tillsatt har gjort sitt jobb under alla år. Det handlar om Försvarets underrättelsenämnd (FUN) under mångårig ledning av ordförande Anders Björk som tidigare också var försvarsminister i den borgerliga regeringen på 1990-talet.

Anders Björk har intagit en låg profil i den stormiga FRA-debatten men gjorde ett längre inlägg vid en FRA-hearing i Riksdagen den 12 april 2007. Där beskrev han FUN:s arbete tämligen ingående:
"Jag kan ta FRA till exempel. Vi har till exempel varit på samtliga avlyssningsställen som man har och pratat, till skillnad från våra kollegor i andra länder, så pratar vi med de som hanterar den dagliga verksamheten. Träffar dom, pratar med dom, ser vad de gör, är på plats. I vissa andra länder så har man en enda källa nämligen landets försvarsminister, det tycker jag är, även om jag har stor respekt för försvarsministrar naturligtvis, så är detta totalt orimligt.

Vi har till exempel när det gäller FRA, eftersom frågan gällde detta, tittat på exakt allt som har producerats under en viss tidsperiod, till exempel under en månad eller två veckor, varenda rapport stor som liten. TES, alltså teknisk signalspaning, såväl som de andra grejorna. Vi går igenom alla register, gång på gång på gång. Man kan ju räkna baklänges, hittar man nåt där kan man ju se hur det kommit till. Och jag tror vi har förvärvat en mycket gedigen kunskap på det här området och vi får faktiskt väldigt ofta studiebesök från motsvarande underrättelsenämnder i andra länder som är ganska förvånade över hur vi arbetar.

Men det bygger ju då på att det är en liten grupp, mycket kompetent, och att vi har tillgång till precis allting. Vi har aldrig blivit nekat något material. Vi behöver bara gå till ett visst grannland så har ni sett oändliga strider vad deras underrättelsenämnd skall få titta på. Den frågan har överhuvudtaget aldrig varit uppe här."

Anders Björks tydliga beskrivning om att "Vi går igenom alla register, gång på gång på gång" och att FUN har "tillgång till precis allting" låter ju betryggande.

Men stämmer detta verkligen?

FRA:s tidigare överdirektör Johan Tunberger gav en helt annan bild i en intervju med SVT i september 2008.
"Vi jobbade inte laglöst, men fritt från lag i och med att radiolagen var ett stort hål bara", sa Johan Tunberger i intervjun och kommenterar därefter specifikt FUN:s arbete:

"Samtidigt var jag lite bekymrad över att den granskning av vår verksamhet som då Försvarets underrättelsenämnd bedrev var tämligen rudimentär. Ofta tyckte jag man möte inställningen att 'det här vill vi inte veta någonting om'".

SVT: "Från dom som skulle kontrollera er?"
"Ja, just det. Det tycker jag principiellt var betänkligt. Jag hoppas att det har blivit bättre idag", sa Johan Tunberger.
Nåväl, vad en enskild före detta FRA-anställd berättar i en intervju väger väl inte tyngre än FUN:s Riksdagsbestämda granskning? Men faktum är att bilden av FUN som en papperstiger bekräftas öppet av andra på FRA. Inte minst generaldirektör Ingvar Åkesson själv. Han borde veta.

Vid en paneldebatt den 19 september 2007 arrangerad av Svenska Helsingforskommittén berättade han bland annat följande om granskningen av FRA:
"Genom den [nya lagen, frendos anmärkning] får vi en lagreglering av integritetsskyddet för vår verksamhet, det har vi inte idag, vi saknar det bitvis helt och hållet. Vi är hänvisade till att själva bestämma... jag tycker att i vårt land ska det vara riksdagen som drar upp de här lagarna och anger bestämmelser för integritetsskyddet, inte myndigheten själv."
Och:
"För idag är det inte lätt för FUN att följa vår verksamhet, när det inte finns några regler som statsmakten har satt upp för verksamheten..."
Och:
"Jag tycker att det är otillfredsställande, precis som integritetsskyddskommittén har sagt, att mycket av vår verksamhet inte kontrolleras av något granskningsorgan."
Och:
"Men vi har inget regelverk, det finns ingen som kan kontrollera vad jag gör, utan det är regler som vi själva har satt upp. Som Integritetsskyddskommittén mycket riktigt påpekade, den verksamheten när det gäller Säkerhetspolisen, där finns det ingen kontroll, underrättelsenämnden har inte det mandatet."
FUN:s ytliga kontroller och svaga nypor är också något som diskuterats öppet internt på FRA. Vid ett informationsmöte med personalen den 5 februari 2007 ställdes följande fråga till ledningen:
"Förre överdirektören Johan Tunberger har i media berättat om sina erfarenheter av Försvarets underrättelsenämnd (FUN). Under hans år på FRA utförde nämnden aldrig någon djupare granskning av verksamheten. Liknande uttalanden har gjorts här internt av personer i chefsställning under de senaste fem åren. ... Varför ska vi tro att det blir bättre den här gången?"
FRA-ledningen gör i sitt svar ingenting för att tona ner beskrivningen. De konstaterar dock att FUN:s granskning av allt att döma kommer att öka i framtiden.

Att Anders Björk och hans kollegor i FUN skulle ha granskat alla register "gång på gång på gång" och haft tillgång till all information är alltså något som FRA själva bestämt förnekar, till och med offentligt.

Så vem ska man lita på i denna fråga? Har FRA till stora delar varit en autonom myndighet som cheferna själva bekräftar? Uppenbarligen är det frågor som varken riksdag, regering, åklagare eller Datainspektionen vill ta reda på. FRA:s moderna historia läggs nu helt sonika till handlingarna och skiten i vrårna sopas under mattan.

Något som svenska folket dock kan känna sig alldeles säkra på är att den högsta ansvariga för granskningen av FRA är en varm anhängare av just FRA. Det framkom inte minst vid hearingen i riksdagen våren 2007 då Anders Björk sammanfattade sin syn på behovet av ökade befogenheter för FRA så här:
"Jag har sysslat med det här väldigt länge både som försvarsminister och som ordförande i underrättelsenämnden. Och jag vill understryka vad som har sagts, att det är en ganska bekymmersam utveckling när Sverige ... idag tvingas lita, och det är upp på regeringsnivå, på utländskt underrättelsematerial ... Detta är icke rimligt och det är därför som jag delar uppfattningen att ett litet land som Sverige måste ha en oberoende och kompetent underrättelsetjänst."

Tillbaka till frendo.se

Om frendo.se Övervakarna Frendo testar Dokumentarkiv