Om frendo.se Sök på frendo.se
Kunskapsbank om övervakning och kontroll
Artiklar 05-07: Säpo ser faror med trafikdatalagring (071112) Special: Trafikdatalobbyisterna (071022) Så vill mediejättarna blockera internet (071006) Trafikdatalagring på steroider (070920) Bredband blir smalband? (070903) FRA:s skrivfel avslöjar spaningsplaner (070509) Skype och P2P på övervakarnas agenda (070211) Spelet bakom FRA-lagen (070110) Alliansen och integritetsfrågorna (061001) Oanade dimensioner i hemligt övervakningsprogram (060818) Att bugga eller inte bugga, debatten 1975-2007 (060517) Stor majoriet i riksdagen säger ja till buggning i Sverige (060510) S-kritik mot regeringens övervakningslinje (060314) FRA jublar över nya avlyssningsmöjligheter (051205) Informationen som piratjägarna samlar in från ditt fildelningsprogram (051013) Frendo testar 05-07: Lyssnar FRA på dina telefonsamtal? (060917) Hur hemligt är FRA-chefens mobilnummer? (060626) Hur hemligt är Säpochefens mobilnummer? (060501) Hur hemlig är Bodströms e-postadress? (060418) Hur hemligt är Bodströms mobilnummer? (051103) Till arkivet för 2008	Nytt och noterat 05-07: Läs- och lyssna inför nya året (Länk till inlägget) (071231) Sverige är snubblande nära att beskrivas som ett "Extensive surveillance society" i Privacy Internationals senaste integritetsundersökning. Vi får 2,1 av 5 möjliga integritetspoäng i undersökningen som också visar att flera länder blivit mer övervakningsvänliga det senaste året. Vissa förklaringar hittar du i Blogge Bloggelitos och Threat Levels årskrönikor. Missa inte. Passa också på att viga några minuter åt att lyssna på Ekots senaste lördagsintervju (mp3) med Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg. Trafikdatadebatt på Chaos-kongressen (Länk till inlägget) (071230) Årets upplaga av Chaos Communication Congress avslutas idag och agendan har som vanligt varit fullsmockad med intressanta talare och ämnen. En av dessa är Erik Josefsson från EFF:s Brysselkontor som talade om EU-omfattande trafikdatalagring och registering av flygpassagarerare. I samband med kongressen hölls också en större demonstration mot införandet av trafikdatalagring i Tyskland 2008. Detta är bara en av flera demonstrationer som arrangeras inför nyåret då den nya lagen ska träda ikraft. Utvecklingen kan följas på den tyska kampanjsajten (delvis på engelska). Nätanonymitet nedmonteras (Länk till inlägget) (071227) Frendo har tidigare uppmärksammat den kontroversiella utredning som regeringen tog beslut om för en vecka sedan. Idag publicerade justitiedepartementet det kompletta uppdraget till utredarna och det visar sig att justitieminister Beatrice Ask vill snabbehandla de känsliga frågorna om identifiering av internetanvändare. Redan den 19 juni nästa år ska förslag lämnas av utredaren. Utredningsdirektivet rymmer många olika delar men den riktigt intressanta läsningen börjar på sidan 10. I centrum står alla de uppgifter som varje abonnent lämnar efter sig när telefon och internet används, ex: "uppgifter om vilka telefonnummer eller telefoner som har haft kontakt med en viss basstation under en tidsperiod, s.k. basstationstömning, eller uppgifter om vilka telefonnummer eller telefoner som har haft kontakt med ett visst telefonnummer eller en viss telefon under en tidsperiod eller uppgifter om vem som har haft en viss IP-adress vid ett visst tillfälle". (sid 12) Regeringen vill nu att polisen och andra myndigheter ska få tillgång till uppgifterna vid underrättelseverksamhet eller förundersökning "innan det finns någon skäligen misstänkt gärningsman." Mellan raderna beskrivs också en ny typ av spionverktyg där polisen använder "egna tekniska hjälpmedel i syfte att identifiera viss teknisk utrustning, t.ex. en mobiltelefon..." Även om det är svårt att få ett grepp om alla konsekvenser som de förslagna lagändringarna innebär, råder det ingen tvekan om att nedmonteringen av sekretessen kring IP-adresser är den mest anmärkningsvärda. Hittills har uppgifter om vem som döljer sig bakom en viss IP-adress varit högt sekretessklassade. I princip krävs misstanke om grov brottslighet med fängelsepåföljd för att en internetoperatörer ska bli tvungen att spräcka sekretessen. Regeringen vill nu ändra på detta: "Utredaren ska också utgå från att det ska vara möjligt för de brottsutredande myndigheterna att få tillgång till abonnemangsuppgifter, inklusive uppgifter om vem som har haft en viss IP-adress vid ett visst tillfälle, även vid misstanke om brott som i det konkreta fallet bör föranleda ett bötesstraff." Tillsammans med den föreslagna obligatoriska lagringen av all trafikdata under tolv månader innebär ett sådant förslag att kartläggningen och övervakningen av svenska internetanvändare blir mycket långtgående samtidigt som den personliga integriteten och rätten till anonymitet urholkas kraftigt. Återstår att se hur utredaren väljer att bortse från portalparagraferna om privatlivets helgd i de svenska grundlagarna och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Regeringens övervakningsjulklapp (Länk till inlägget) (071221) Justitieminister Beatrice Ask går till jullov genom att tillsätta en utredning som ska ge polisen nya möjligheter att använda tvångsmedel vid brottsutredningar. Utredningsdirektiven godkändes på torsdagens regeringssammanträde. Enligt tidningen Riksdag & Departement, som har tagit del av ett utkast till direktiven, handlar det om flera olika frågor som regeringen vill ha utredda. En del rör möjligheten att tillåta brottsprovokation samt förbättra polisens möjligheter att infiltrera brottsliga organisationer. En annan del av utredningen rör tekniska spaningsmöjligheter. Av allt att döma ska polisen kunna få ut information från tele- och internetoperatörerna i större utsträckning än idag. Mycket talar för att regeringen nu går vidare med delar av förslagen från den kontroversiella utredningen "Tillgång till elektronisk kommunikation i brottsutredningar m.m" (SOU 2005:38). Enligt Riksdag & Departement vill Beatrice Ask sänka ribban för när polisen kan begära ut uppgifter om vem som står bakom ett visst IP-nummer. Idag krävs misstanke om brott som kan leda till fängelsestraff: "Utredaren ska även se hur polisen kan få del av rena abonnentuppgifter när bara böter ingår i straffskalan för det brott som utreds. Med abonnentuppgifter jämställs de IP-adresser som internetanvändare lämnar efter sig", skriver tidningen. I justitiedepartementets pressmeddelande heter det endast: "I uppdraget ingår även att överväga behovet av en författningsreglering av dold användning av tekniska spaningsmetoder..." Det kompletta utredningsdirektivet hade inte offentliggjorts vid 15-tiden på fredagen. Ericsson och Nokia på ISS World (Länk till inlägget) (071212) Den senaste versionen av den återkommande övervakningsmässan ISS World avslutas idag i Washington. På plats finns representanter för polismyndigheter, säkerhetstjänster, telekombranschen och många nya bolag i övervakningssektorn. En sorts Roskildefestival för övervakare helt enkelt. Konferensagendan ger som vanligt en bra inblick i rådande trender inom övervakningsbranschen. Denna gång har det talats mycket om trafikdatalagring och effektivt utbyte av lagrad information. Det gäller även på nästa års första konferens - ISS World Emea - som hålls i Dubai i februari. Införandet av obligatorisk trafikdatalagring i hela EU innebär massiva kostnader för operatörerna men samtidigt en smaskig intäktskaka för leverantörerna. Noterbart är att både Ericsson och Nokia Siemens Networks flyttar fram sina positioner på Dubai-mässan. Nokia står som huvudsponsor och representanter för Ericsson gör flera presentationer. De talar bland annat om ämnen som "How to Meet New LI Needs" och "Automatic Data Retention Solution - Securing Information in a Changeable World". Läs mer om ISS World på frendo.se här. Får polisen telefonkatalog för IP-adresser? (Länk till inlägget) (071211) Riksdag & Departement (RoD) har blivit en av Sveriges viktigaste tidningar sedan Nils Funcke tog över skutan förra året. De senaste veckorna har tidningen bland annat skrivit om omfattningen av den teleövervakning som polisen ägnar sig åt utan att gå via domstol. Det handlar om utlämnande av trafikdata enligt lagen om elektronisk kommunikation, en företeelse som inte syns i den officiella statistik som riksdagen får ta del av varje år. Enligt en artikel i senaste RoD visar det sig att många riksdagsledamöter inte ens kände till att polisen och andra myndigheter har denna möjlighet. Minst sagt anmärkningsvärt med tanke på hur lagen används (se bland annat Bahnhofs tvist mot Skatteverket) och att Post- och telestyrelsen redan 2005 publicerade en rapport där omfattningen av den dolda övervakningen presenterades. Nu ska regeringen tillsätta en utredning som ska komma med förslag på hur övervakning enligt lagen om elektronisk kommunikation ska hanteras i framtiden (inte minst intressant i och med att operatörerna inom kort kommer att tvingas lagra mer trafikdata under längre perioder). RoD har tagit del av ett utkast till utredningsdirektiv som talar om rättssäkerhets- och integritetsskyddsaspekter. Längst ner i artikeln döljer sig dock följande stycke: "Utredaren ska även se hur polisen kan få del av rena abonnentuppgifter när bara böter ingår i straffskalan för det brott som utreds. Med abonnentuppgifter jämställs de IP-adresser som internetanvändare lämnar efter sig." Är detta regeringens vilja innebär det att stora förändringar är att vänta när det gäller polisens möjligheter att utreda it-relaterade brott i den lägre delen av straffskalan. Olaglig fildelning är givetvis den aktivitet man först kommer att tänka på. De stora film- och musikbolagen har länge krävt denna möjlighet men regering och riksdag har så här långt hållit emot. Polisen har givetvis länge tryckt på för att få tillgång till denna "internets telefonkatalog". Frågan är om de nu får sin vilja igenom? Integritetsvänner borde vara intresserade av att följa den kommande utredningen noga. Ännu en husrannsakan (Länk till inlägget) (071116) Svenske it-säkerhetskonsulten Dan Egerstad rörde upp mycket damm runt om i världen när han tidigare i år publicerade ett stort antal inloggningsuppgifter till olika e-postsystem på en av sina hemsidor. Informationen hade han samlat in genom att sätta upp egna noder i Tor-nätverket och lyssna på trafiken. Många menar att han därmed avslöjat en allvarlig säkerhetsbrist i Tor som används för att skapa anonym internetåtkomst. Sydney Morning Herald kallade upptäckten för "Hack of the year" i en stort uppslagen artikel tidigare i veckan. Nu visar det sig att andra inte är lika glada. I måndags gjorde polisen husrannsakan i hans lägenhet och tog in honom för förhör. Enligt de uppgifter som kommit fram misstänks han för dataintrång. Anmälan kommer av allt att döma från ett annat land. Tillslaget är ännu ett exempel på hur svenska åklagare tar till hårda metoder i ärenden som rör yttrandefriheten och internet. Dan Egerstad själv hävdar att han inte gjort något som helst intrång utan enbart satt upp en nod som många andra i Tor-nätverket. Publiceringen av informationen gjordes för att uppmärksamma de inblandade på problemet. Som vanligt verkar polisen ha tagit med sig allt de hittat i datorväg samt lagringsmedium. Om beslaget följer rådande praxis kan Dan Egerstad därmed få vänta länge på att få tillbaks sitt viktigaste arbetsverktyg. Oskyldig eller skyldig har han därmed redan fått ett högst kännbart straff. Fortsättning följer. Buggning tillåtet efter 32 år (Länk till inlägget) (071114) Riksdagen röstade idag som väntat ja till införandet av buggning som nytt tvångsmedel samt möjligheten för polisen att använda en rad olika tvångsmedel i preventivt syfte. Tidigare justitieministern Thomas Bodström såg ut som en rosig student på examensdagen när han inledde debatten i riksdagen (som givetvis var helt utan påverkan på det redan uppgjorda beslutet). Han var till och med så upprymd att han bytte namn på sig själv till "Thomas Buggström". "Fru Buggström", justitieminister Beatrice Ask, försökte trösta kritikerna med att integritetsskyddet har höjts sedan frågan lades på is våren 2006. Hela debatten finns utlagd som webb-tv på riksdagens hemsida. Precis som när det gäller trafikdatalagring har buggningsförespråkarna sakta men säkert flyttat fram sina positioner under årens lopp. Starkt motstånd har samtidigt kommit från tidigare regeringar, men också från polisen. Så här skrev den dåvarande socialdemokratiska regeringen i en proposition i slutet på 1980-talet: "Någon väsentligt högre uppklarningsprocent torde inte kunna uppvisas av de länder i vilka avlyssning med dold mikrofon är en tillåten metod i polisarbetet. Det visar att goda resultat kan åstadkommas genom ett kompetent bedrivet kriminalpolisarbete även utan fullt så sofistikerade tekniska hjälpmedel." Fler argument mot buggning, samt ett antal exempel på påtryckningar för att tillåta buggning, hittar du här: Att bugga eller inte bugga, debatten 1975-2007. Övervakningsivrare Reinfeldts närmaste man (Länk till inlägget) (071108) FRA-kramaren Mikael Odenberg må ha avgått från sin post som försvarsminister men hans närmaste medarbetare, statssekreterare HG Wessberg, tar kliv på kliv närmare den absoluta regeringstoppen. I dag utnämndes han till ny statssekreterare hos statsminister Fredrik Reinfeldt och blir därmed högste politiske tjänsteman i statsrådsberedningen. Utnämningen betyder att en av de starkaste tillskyndarna för utökade avlyssningsmöjligheter för Försvarets Radioanstalt blir kvar i en tung maktposition i regeringen. När Reinfeldt i våras skulle tala den moderata riksdagsgruppen tillrätta och få ledamöterna att acceptera den nya FRA-lagen var det just HG Wessberg han hade vid sin sida. "Partipiskan viner. Nu ska alla kritiker hotas in i rätt fålla", sa en ledamot till tidningen Metro efter det laddade mötet. HG Wessberg var också den som tog taktpinnen vid den offentliga hearingen om förslaget som riksdagen ordnade i april. Räkna med att HG Wessberg får visa var skåpet ska stå även nästa år när lagförslaget återigen läggs fram i riksdagen. Dagens citat (Länk till inlägget) (071107) "Vi har försökt att räkna på det här och det är alltså hur mycket uppgifter som helst." Regeringens trafikdatautredare Gudrun Antemar svarar på frågan hur stora informationsmängder som operatörerna måste lagra varje dag. Från morgonens presskonferens (webb-tv) då Trafikuppgiftsutredningen presenterade sitt förslag. Övervakarna firar tidig jul (Länk till inlägget) (071105) Det drar ihop sig till en tidig julafton för alla övervakningsvänner. På onsdag lägger Gudrun Antemar fram trafikuppgiftsutredningen som slår fast hur alla våra elektroniska kommunikationer ska registreras. Den som inte har presslegitimation kan ta del av webbsändningen från presskonferensen klockan 10. Och det kommer mer paket. Justitieutskottet håller som bäst på att behandla frågan om buggning och tvångsmedelsanvädning i förebyggande syfte. Riksdagen är med andra ord beredd att gå till omröstning och allt talar för att en majoritet nu har pratat ihop sig. Våren 2006 lyckades en mindre del av ledamöterna skjuta upp de nya lagarna men denna åtgärd kan inte användas på nytt. Polisen är så säker på sin sak att de redan har skaffat prylarna som behövs för att börja bugga så snart lagen är på plats. Ytterligare ett hårt paket under granen är EU-kommissionens förslag att information om alla individers flygresor till och från EU ska lagras i 13 år. För varje passagerare skapas en unik riskprofil som ligger till grund för om det ska bli några fler flygresor eller inte. Systemet är redan i bruk i USA och nu följer alltså hela EU efter. Tony Bunyan, redaktör för brittiska Statewatch.org sammanfattar läget så här i ett färskt uttalande: "We have already got the mandatory taking of fingerprints for passports and ID cards and the mandatory storage of telecommunications data of every communication, now we are to have the mandatory logging of all travel in and out of the EU. The underlying rationale for each of the measures is the same - all are needed to tackle terrorism. Yet there is little evidence that the gathering of 'mountain upon mountain' of data on the activities of every person in the EU makes a significant contribution. On the other hand, the use of this data for other purposes, now or in the future, will make the EU the most surveilled place in the world". Skatteverket på fiskeexpedition (Länk till inlägget) (071025) Det är inte bara polisen som kan begära ut känsliga uppgifter om internetoperatörers kunder. Skatteverket verkar av allt att döma vara mitt uppe i en stor "fishing expedition" riktad mot svenska sajtägare. Bahnhof slog idag larm om att de hotas av vite på 500 000 kronor om de inte lämnar ut abonnentuppgifter för SAMTLIGA sina webbhotellskunder under åren 2004, 2005 och 2006. Skatteverket vill även ha tillgång till aktuella domännamn samt använda IP-nummer för varje kundserver. Bahnhof hävdar att begäran strider mot gällande integritetslagar men av allt att döma är det denna typ av övervakning som våra folkvalda vill se. I lagen om elektronisk kommunikations 6 kapitel, 22 paragraf heter det nämligen: "Den som tillhandahåller ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst och därvid har fått del av eller tillgång till [abonnemangsuppgift] skall på begäran lämna ... uppgift ... till Skatteverket, om verket finner att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende som avser kontroll av skatt eller avgift eller rätt folkbokföringsort enligt folkbokföringslagen" (punkt 5). De flesta skulle nog anse att denna rätt bara får användas i enstaka fall men Skatteverket har alltså en annan uppfattning. Det är i dagsläget oklart hur många andra operatörer som har blivit kontaktade och hur dessa har ställt sig till kravet. Bahnhof tänker i varje fall överklaga beslutet och förbereder också en JO-anmälan, enligt ett pressmeddelande. De har också publicerat Skatteverkets föreläggande på hemsidan. Räkmacka för övervakare, munkavle på källor (Länk till inlägget) (071019) I veckan röstade det amerikanska representanthuset igenom en lag som ska stärka journalisters rätt att skydda sina källor. Lagen är tänkt som ett svar på de senaste årens hårdare tag i jakten på att avslöja läckor inom den amerikanska statsapparaten. George W Bush, som står som ledare för världens "friaste" land, uppges vara djupt kritisk till lagen och har hotat med att använda sitt veto om den även går igenom i senaten. Samtidigt driver Vita Huset, underrättelsetjänsterna och de stora telekombolagen på ett annat lagförslag. Det handlar om en immunitetsgaranti för de telekombolag som misstänks för inblandning i National Security Agencys kontroversiella övervakningsprogram som sedan 2001 även riktat sig mot amerikanska medborgare. NSA ska bland annat ha fått tillgång till enorma mängder med trafikdata. En rad stämningsprocesser har inletts men med immunitetslagen kan alltså locket effektivt läggas på. Till saken hör att övervakningsskandalen briserade just eftersom källor med insyn vågade berätta vad de visste för medierna. Men i den sköna nya värld som USA bygger ska alltså källor tystas samtidigt som övervakarna får frisedel att göra vad de vill. Läs mer på Threat Level som följer utvecklingen dag för dag. (070920) Så har åklagare och polis utfört ännu en kontroversiell husrannsakan. Journalisten Trond Sefastsson må vara misstänkt för allvarliga brott men att beslagta hans kanske viktigaste arbetsverktyg, datorn, är minst sagt utmanande. En reporter som under många år granskat just polis och åklagare får nu finna sig i att hans kontakter, uppslag, tips och arkiv befinner sig hos just polis och åkagare. Grundlaggsskyddet för källor är en grundpelare i ett demokratiskt samhälle som Journalistförbundet och Publicistklubben mycket riktigt påpekar. Värre är att detta bara är det senaste i en lång rad tillslag där polis och åklagare visat sig agera på lösa grunder. Minns exempelvis de spektakulära tillslagen mot Pirate Bay och PRQ där tredje part fick se sina servrar beslagtagna under lång tid. De senaste åren har vi även kunnat läsa om tillslag mot terroristutpekade och personer misstänkta för barnpornografibrott och olaglig fildelning som senare antingen inte har åtalats eller enbart straffats med böter. Det har dock inte hindrat polisen att dammsuga enskildas bostäder på allt av intresse och sitta på beslagen under lång tid. Ofta är detta just elektronik och lagringsmedia av olika slag som står högst på önskelistan. Datorns självklara del av de flestas vardag har gjort husrannsakningsinstrumentet så mycket mer hårtslående. Därför ska inte Journalistförbundets och Publicistklubbens (med fleras) protester ses som något som bara rör en liten yrkesgrupp. Den internetuppkopplade datorn har revolutionerat yttrandefriheten för alla. Det vore välkommet med en översyn hur polisen får hantera datorer vid husrannsakan och hur samhället kan garantera den enskildes rätt till att kommunicera och uttrycka tankar och åsikter - även som brottsmisstänkt. (Länk till inlägget) (070918) Det amerikanska antipiratföretaget Mediadefender har fått stora delar av sin e-posttrafik de senaste månaderna publicerad på nätet och spridd på en rad olika fildelningsnätverk. Bolaget har stora kunder inom musik- och filmindustrin och e-posttrafiken visar prov på kontroversiella antipiratkampanjer på internationell nivå. För svenskt vidkommande noteras Mediadefenders stora intresse för The Pirate Bay. I somras var skadeglädjen tydlig i de interna mejlen när det blev känt att Rikskriminalpolisen var beredda att föra upp Pirate Bay på den spärrlista som de stora svenska internetoperatörerna frivilligt har infört för att stoppa barnporrsajter. "...we can sell them technology to help filter the child porn. Haha", skriver en medarbetare. Några dagar senare hamnar Pirate Bay åter i rampljuset då Mediadefender hittat en torrentfil med innehåll från en sajten pedofil.se. Av den interna korrespondensen drar detta till sig stort intresse från ledningen som vill ha en utredning gjord. Mediadefenders vd Randy Saaf är extremt tydlig med sina avsikter: "Where I am going with this is a NY child pron investigation on people usng pirate bay." (sic) (Länk till inlägget) (070908) Före detta Säpochefen Anders Eriksson har återigen fått ett nytt tungt regeringsuppdrag. Enligt DN ska han ansvara för att bygga upp den nya Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) som enligt planerna ska starta den 1 januari 2008. Eftersom han redan idag är ordförande i Registernämnden (RN) låter detta kanske inte så underligt med tanke på att SIN ska ta över delar av RN:s uppdrag. Underligare blir det dock om man betänker att en tidigare Säpochef får tungt inflytande i SIN som bland annat ska vara en garant för att enskildas integritet inte kränks i onödan av polisen. Ännu underligare blir utnämningen då man ser på Anders Erikssons arbete med mastodontutredningen Beredningen för rättsväsendets utveckling (BRU) mellan 2000 och 2005. Under dessa år lämnade BRU ett antal delutredningar som mer eller mindre är en godisskål av nya verktyg för polisen. Den mest kontroversiella är kanske 2005 års "Tillgång till elektronisk kommunikation i brottsutredningar m.m. (SOU 2005:38)". Anders Eriksson har alltså inte gjort sig känd som den personliga integritetens stora beskyddare. Trots det fick han den tidigare s-regeringens förtroende att bli ordförande i RN och får nu alltså Alliansregeringens förtroende att bygga upp SIN. Till på köpet är det Anders Eriksson som lagt fram förslaget om det som nu blir SIN. Det gjordes i en utredning som presenterades i november 2006. SIN används nu som sköld mot integritetsförespråkarna som oroas över raden av nya föreslagna tvångsmedel. Justitieminister Beatrice Ask ser SIN som ett stort steg fram framåt för rättssäkerheten i Sverige. En av idéerna med SIN är att den ska granska tvångsmedelsanvändningen inom polisväsendet. Enskilda ska också kunna begära att SIN utreder om de har utsatts för någon form av tvångsmedelsanvändning och om det i så fall skett på ett korrekt sätt. Denna öppenhet hade givetvis varit helt revolutionerande men Anders Erikssons utredningen förra året begränsar öppenheten radikalt. Bland annat undantas en stor del av Säpos verksamhet samt de fall där åklagare kan peka på behov av sekretess. Frågan man kan ställa sig är om regeringen verkligen inte hade kunnat hitta någon annan person än just Anders Eriksson som varit lämplig att sjösätta SIN? En före detta Säpochef och BRU-utredare kan inte agera trovärdigt i rollen som den personliga integritetens beskyddare och granskare av just Säpo. Att s-regeringen inte insåg det innebär inte att den nuvarande regeringen måste göra om samma misstag. (Länk till inlägget) (070806) Frendo.se har bjudit på få uppdateringar under sommarmånaderna men material som samlats på hög kommer att läggas ut under den närmaste tiden. Håll utkik. En nyhet värd att uppmärksamma redan idag är den senaste övervakningslagen som antagits i USA. Efter snabbehandling i kongressen undertecknade president George W Bush "Protect America Act of 2007" igår, söndag. Lagen innebär att amerikansk underrättelsetjänst kan kringå kravet på domstolsprövning vid avlyssning av kommunikationer över landsgränsen. Så länge som det handlar om "information concerning persons reasonably believed to be outside the United States" kan operatörer och tjänsteleverantörer åläggas att lämna ut information till myndigheterna. Lagen är givetvis mumma för övervakarna då populära tjänster som exempelvis MSN/Hotmail och Google till stor del används av personer utanför USA. Bloggen 27B Stroke6/Threat Level har en analys här. Lagtexten hittar du här. (Länk till inlägget) (070509, uppdaterad) Hur definierar man vem som är en "vanlig svensk"? FRA verkar veta för "vanliga svenskar" ska inte avlyssnas om lagen ändras och FRA får börja lyssna på kabelburen trafik. Idag går FRA ut med ett nytt "Klartext"-meddelande där det heter att "FRA varken får, kan eller vill lyssna av vanliga människor i Sverige." Återstår att se hur länge den formuleringen överlever. Tidningen Ny Teknik skriver mer om FRA:s oklara "Klartext" i sin nätupplaga. (Länk till inlägget) (070509) FRA har under det senaste året allt mer blandat sig i debatten om myndigheten ska få utökade befogenheter att avlyssna tele- och datakommunikationer. Det senaste inslaget på den egna hemsidan är avdelningen "Klartext" där FRA ger sin syn på aktuella debattinlägg. Nyligen publicerades en text där FRA kraftigt markerar att svenska privatpersoner och företag inte kommer att bli föremål för avlyssning om regeringens nuvarande förslag går igenom. Denna text byttes dock snabbt ut mot en annan version med luddigare formuleringar. "FRA spanar inte på svenskar" har exempelvis blivit: "FRA spanar inte inrikes". Och "Vi är inte intresserade av svenskar" har blivit: "Vi är inte intresserade av vanliga svenskar". Klicka här för att jämföra de två versionerna i sin helhet. (Länk till inlägget) (070319) Sammanställningen över inlägg i den pågående FRA-debatten har uppdaterats. Missa inte heller Oscar Swartz nya övervakningswiki Digital idag där FRA-lagen står i fokus. (Länk till inlägget) (070308) "Därför kan det inte helt uteslutas att inrikestrafik skulle kunna inhämtas av FRA av misstag." Källa: Regeringen (Länk till inlägget) (070303) Arrangörerna bakom övervakningsforumet ISS World har lagt ut mer information om den kommande mässan i Washington. Missa framför allt inte grafiken på reklambroschyrens omslag (PDF), en bild som sammanfattar de senaste årens utredningar och lagförslag snabbt och effektivt. Konferensgästerna utlovas bland annat kunskap om "Skype blocking", "Key word spotting" och "Deep packet inspection". En egen "track" på konferensen vigs åt "Content and P2P Monitoring and Filtering". Vilka besökarna är? Telekom- och teknikföretag, polismyndigheter och regulatorer från hela världen. (Länk till inlägget) (070225) FRA-debatten har stått i fokus den senaste tiden men övervakningsmaskineriet har fler kuggar. Här en översikt över några av de senaste tidens nyheter från regering och riksdag. 15 februari: Justitieminister Beatrice Ask tar del av äran av att ministerrådet bestämt att den så kallade Prümkonventionen ska införas i fler EU-länder. Konventionen underlättar bland annat utbytet av information som fingeravtryck, DNA-spår och fordonsuppgifter mellan EU:s polismyndigheter. 15 februari: Regeringen överlämnar lagförslaget Angrepp mot informationssystem till lagrådet. 16 februari: Regeringen överlämnar lagförslaget Tullkontroll av kontanta medel till lagrådet. 19 februari: Regeringen överlämnar förslaget till Bidragsbrottslag till lagrådet. Samkörningen av uppgifter mellan bland andra A-kassorna, Skatteverket och CSN beskrivs som mycket positiv och ska utökas. 21 februari: Riksdagen godkänner utbyggnaden och uppgraderingen av Schengen Information System (SIS II). 21 februari: Riksdagen avslutar den årliga "granskningen" av polisens användning av teleavlyssning, teleövervakning och kameraövervakning. Under 2005 slogs nya rekord i antalet beviljade tillstånd för samtliga av dessa tvångsmedel. 21 februari: Riksdagen avslutar den årliga "granskningen" av lagen om särskild utlänningskontroll. En motion om att avskaffa lagen avslås och ärendet läggs till handlingarna. 23 februari: Migrationsminister Tobias Billström försvarar i en riksdagsdebatt den rådande ordningen när det gäller sekretessbelagda uppgifter i utlänningsärenden. (Länk till inlägget) (070211) Måhända känner sig övervakningsivrare som försvarsminister Mikael Odenberg och FRA-chefen Ingvar Åkesson en aning ensamma efter den senaste tidens kritikerstorm mot förslaget om utökade befogenheter för FRA. De behöver dock inte misströsta. Vill de träffa likasinnade föreslås en tripp till Dubai i slutet av februari. Mellan den 25 och 28 denna månad anordnas nämligen årets första upplaga av ISS World i en av Dubais många skinande skyskrapor (läs artikeln Skype och P2P på övervakarnas agenda här). (Länk till inlägget) (070128) Dagen som alla glömde? Söndagen 28 januari är utsedd till "The Data Protection Day" av Europarådet och EU-kommissionen. Över hela Europa är det meningen att frågor som rör registrering av personuppgifter och personlig integritet ska uppmärksammas på olika sätt. "The Data Protection Day should be a special occasion, a time set aside by each and every one of us to familiarise ourselves with a largely unknown, yet major, facet of our everyday lives", skriver Europarådet på sin hemsida (mer här). Så vilka evenemang anordnas i Sverige? Inte ett enda om man får tro Europarådets hemsida. (Länk till inlägget) (070124) Försvarsminister Mikael Odenberg avfärdar kritikerna och skickar lagförslaget om utökade befogenheter för FRA till lagrådet. Planen är att lagändringen ska gälla från och med 1 juli 2007. Dokumentet kan laddas hem här. Intressanta avsnitt är bland annat sidorna 81-84 där insamlingen av trafiken beskrivs samt 122-128 där konsekvenserna för operatörerna behandlas. Organisationen IT-företagen gör bland annat bedömningen att den trafik som ska samlas in är "ofantligt mycket större än vad som anges i promemorian". (Länk till inlägget) (070123) Så kommer då det färdiga FRA-lagförslaget. Försvarsminister Mikael Odenberg presenterar det hela vid en presskonferens på onsdagen och därefter överlämnas ärendet till lagrådet. Sänds direkt på nätet (här). (Länk till inlägget) (070119) Regeringen har uppenbarligen redan beslutat att gå vidare med förändringen av FRA:s verksamhet. Ett beslut togs på senaste regeringsmötet enligt försvarsministerns pressekreterare, skriver tidningen Ny Teknik. Officiellt är det dock fortfarande locket på. (Länk till inlägget) (070116) Förslaget att låta FRA utöka sin övervakning av tele- och datakommunikation ska lämnas till riksdagen senast den 8 mars. Detta enligt den propositionskalender som regeringen offentliggjorde på tisdagen. Enligt samma kalender är planen att riksdagen ska rösta om lagförslaget före sommaruppehållet. Försvarsdepartementet, som har legat lågt under de senaste veckornas debatt, ser alltså ut att gå vidare trots den massiva kritiken. För att Lagrådet ska ha en chans att ta ställning till förslaget måste det vara klart inom bara någon vecka för att tidplanen ska hålla. Att departementet skulle hinna med några större förändringar är därmed mindre troligt. Ett alternativ är förstås att förslaget skjuts upp eller skrotas helt. Även justitiedepartementet går mot ett hektiskt övervakningsår enligt kalendern (som du hittar här). (Länk till inlägget) (070113) Svenskarna vill ha mer övervakning. Den slutsatsen har flera medier dragit de senaste dagarna baserat på en undersökning beställd av Integritetsskyddskommittén. Den som läser svarsrapporten märker dock snabbt att den bilden är onyanserad. 87 procent av de svarande är förvisso positiva till att polisen ska få använda buggning och dataintrång. Men merparten av dessa säger att det bara ska få ske i undantagsfall. Flera andra frågor som har fått en övervakningsvänlig majoritet svarande innehåller formuleringen "om det behövs" (för att minska brottslighet etc). Deltagarna får dock inte chansen att ta ställning till om de hade föredragit andra alternativ, som exempelvis fler poliser. Andra intressanta svar i undersökningen är att 48 procent tycker att DNA-registrering är känslig, 49 procent tycker att elektroniska fotspår är integritetskränkande, 63 procent tycker att det är mycket eller ganska känsligt om myndigheter får registrera vem man talat med i telefon. 61 procent tycker att det är mycket eller ganska känsligt om myndigheter får registrera vilka webbsidor man har besökt. Undersökningen visar alltså att svenskarna långt ifrån är några övervakningsfetischister men också att en enkel enkät inte räcker långt för att täcka in ett så komplext ämne. Läs frågorna och svaren från och med sidan 28 i pdf-rapporten som finns här. (Länk till inlägget) (070110) Artikel: Spelet bakom FRA-lagen (070107) Planen att låta Försvarets radioanstalt avlyssna och övervaka all kommunikation som passerar Sveriges gränser plockas fram ur garderoben på nytt (mer om förslaget här). Den förra regeringen lade idén i malpåse under våren 2006 men nu är regeringen Reinfeldt klar med ett eget förslag till lagrådsremiss enligt Dagens Nyheter (artikel här). (Länk till inlägget) (061216) Datainspektionen förlängde den 15 december tillståndet för Antipiratbyrån och IFPI att övervaka och registrera svenska fildelare. Det nya tillståndet gäller till slutet av 2008. Läs mer om hur övervakningen går till och vilken information som registreras här. (Länk till inlägget) (061214) I juni i år avslöjade amerikanska tidningar att landets myndigheter sedan 2001 har haft fri tillgång till alla transaktionsdatabaser från SWIFT i Belgien, bankvärldens nav för internationella transaktioner. Förklaringen till det hemliga programmet var jakten på terrorister. Under fjolåret blev det också känt att svenska banker frivilligt stämmer av internationella transaktioner mot amerikanska listor över misstänkta personer och organisationer. Terroristjakten var återigen förklaringen. I en nyss färdigställd promemoria (sammanfattning här) konstaterar Finansdepartementet att de nya kontrollsystemen riskerar att medföra en ökad hantering av kontanta medel i olagliga syften. Därför implementeras nu en särskild EU-förordning i svensk lag. Från den 15 juni nästa år måste alla personer som passerar EU:s gränser med mer än 10 000 euro i kontanter göra en särskild anmälan om detta. Att inte anmäla blir straffbart. Tullen får också nya befogenheter att kontrollera personer, bagage och fordon. För svensk del innebär lagförslaget att vi till en del återinför den gamla valutareglering som avskaffades 1989 (minns filmen Sällskapsresan och smugglingen av kontanter i ett knäckebrödspaket). Då var systemet hårt kritiserat av ekonomer, borgerliga politiker och till sist även socialdemokraterna. Ironiskt nog är det alltså en moderatledd regering som nu 17 år senare ser till att återinföra kontrollen på nytt. (Länk till inlägget) (061208) Det internationella sanktionsvapnet riktas åter mot Sverige. Den här gången är det en 41-årig man som får alla sina tillgångar frysta samt beläggs med landsarrest. Dessutom sprids hans namn tillsammans med anklagelserna globalt. Enligt USA finns tydliga kopplingar mellan mannen och terroristverksamhet. Av uppgifterna att döma torde de att gå använda som bevis i ett helt vanligt brottmål i domstol. Men varför bry sig om en rättssäker process? Bättre då att använda det effektiva sanktionsstraffet, verkar USA och den svenska regeringen resonera. Tidigare i år "friades" en annan svensk man som levt med samma sanktioner i fem år. Inte heller då presenterades några som helst bevis. Ska vi verkligen känna oss tryggare när vi går och lägger oss i kväll? (Länk till inlägget) (061126) Med allt fler övervakningskameror som spelar in allt mer rörliga bilder väcks frågan om hur materialet används och vem som får tillgång till det. Pressbyrån på Rådmansgatans tunnelbanestation i Stockholm tog i veckan till nya metoder i jakten på en stulen tv. På stora plakat uppmanades gärningsmännen att återlämna stöldgodset. Om inte hotades de med polisanmälan och att övervakningsbilderna lämnas till TV3:s Efterlyst (bild här). (Länk till inlägget) (061114) Pär Ström, integritetombudsman på Den nya välfärden och initiativtagare till sajten stoppa-storebror.se, offentliggjorde idag rapporten "Med storebror i uppfinnarverkstan". Missa inte denna snabblästa skrift som ger en bra överblick över många av de senaste övervakningsteknikerna samt de som forskarna arbetar på för framtiden. Rapporten kan laddas ner som pdf-fil här. (Länk till inlägget) (061029) Nya tillägg i dokumentarkivet. Få en inblick i hur de internationella övervakningsnätverken samarbetar i praktiken. Redan för tio år sedan fanns långt gångna planer på kraftigt utökad övervakning av alla nya kommunikationsmedel, planer som i dag till stor del blivit verklighet (läs mer här). (Länk till inlägget) (061001) På måndag och tisdag samlas den nya riksdagen och senare i veckan lägger alliansregeringen fram sin första regeringsförklaring och lämnar besked om vilka som tar plats i den nya regeringen. Thomas Bodström lämnar justitiedepartementet men frågan är vem som kommer i hans ställe och framför allt, vilken politik står alliansen för när det gäller övervakning och kontroll? (Läs mer här) (Länk till inlägget) (060905) När ämnet valaffischer ändå är uppe måste ju socialdemokraterna få beröm för sin "Alla ska med"-kampanj. Sett ur ett övervakningsperspektiv lovar partistrategerna för en gångs skull precis det som de planerar att hålla. Inget valfläsk här inte. Möjligen kunde partiet tydliggöra affischerna något: bildlänk. (Länk till inlägget) (060904) De två partier (s och fp) som i våras gjorde upp om att driva igenom ett antal övervakningsvänliga lagförslag i riksdagen har nu hamnat i luven på varandra efter dagens avslöjande om olaga dataintrång. Folkpartiet, som redan gått ut hårt med en valaffisch om fördelarna med buggning, borde kanske lansera ytterligare en på samma tema: bildlänk. (Länk till inlägget) (060830) Sverige fortsätter på den övervakningsvänliga linjen i ministerrådet. Just nu debatteras kravet på datasäkerhet och integritet vid utlämnande av information mellan medlemsländer och länder utanför EU. En rad EU-stater föreslår att information endast får lämnas ut till tredje land om garantier för en hög nivå av dataskydd kan lämnas. Den svenska hållningen i ministerrådet är att denna skrivning skall tas bort. Brittiska Statewatch noterar att USA tidigare i somras meddelade att skyddskraven är ett stort hot mot de existerande informella kontakterna mellan amerikanska och europeiska brottsbekämpande myndigheter (mer läsning och dokument här). (Länk till inlägget) (060818) Artikel: Oanade dimensioner i hemligt övervakningsprogram (060817) Frysta bankkonton, ingen möjlighet att driva företag och förbud för arbetsgivare att betala ut ens 1 krona i lön. Så har vardagen sett ut i snart fem år för den svenska medborgare som 2001 sattes upp på en lista över personer och organisationer med misstänkt koppling till terrorfinansiering. Beslutet fattades av amerikanska myndigheter, godkändes av FN och EU och blev därefter krass verklighet i Sverige. Den finansiella tvångströjan är givetvis ett hån mot allt vad demokrati och mänskliga rättigheter heter. Idag kom helt oväntat beskedet att amerikanska myndigheter bestämt att sanktionerna ska upphöra. Sedan 2001 har inga förklaringar getts, inga bevis lagts fram eller än mindre något åtal väckts. Det är givetvis glädjande att sanktionerna nu hävs men samtidigt borde vi alla fundera över rimligheten i detta nya bestraffninssystem där liknande sanktioner redan i morgon kan påföras andra svenska medborgare. Utan rätt till omprövning, utan möjlighet att ens få veta skälen till varför det sker (läs mer här). (Länk till inlägget) (060813) Trots hård kritik under våren har buggningsförespråkarna i riksdagen inte gett upp hoppet om att rösta igenom en buggningslag under nästa år. Inför valet ser det ut som att Folkpartiet går ut hårdast. Buggning är ett av de ämnen som partiet valt att ta upp på årets valaffischer (exempel här). (Länk till inlägget) (060628) Internetdebattören Oscar Swartz släppte idag rapporten "Marschen mot Bodströmsamhället" (Timbro). Rapporten går att ladda hem gratis (länk.) Rapporten är en genomgång av de senaste årens utredningar och lagförslag på övervakningsområdet. Swartz tar bland annat upp justitieminister Thomas Bodströms agerande kring den kontroversiella frågan om trafikdatalagring. Denna registrering av samtliga EU-medborgares kommunikationer ska nu införas i nationell lag sedan bland annat Sverige drivit igenom frågan på EU-nivå. (Länk till inlägget) (060531) Regeringens förslag att införa buggning som spaningsmetod i Sverige läggs på is i ett år av riksdagen. Beslutet togs på onsdagen sedan ledamöter från c, kd, mp och v valt att utnyttja grundlagens skydd mot integritetskränkande lagförslag. Merparten av riksdagspartierna är trots detta positiva till att införa buggning när året har gått (länk). Protokoll över de 46 anföranden som föregick beslutet hittar du här (länk) under paragraf 11. (Länk till inlägget) (060517) Artikel: Att bugga eller inte bugga, debatten 1975-2007 (060511) Oscar Swartz uppmärksammar på sin blogg (länk) en nyhet som passerat obemärkt förbi den senaste veckan. Justitiedepartementet har utnämnt Anders Eriksson till ny ordförande i Registernämnden. Nämnden ska bland annat granska att Säpos registrering av personer håller sig inom lagens råmärken. Till saken hör att Anders Eriksson tidigare har varit just Säpo-chef och de senaste åren agerat ordförande i Beredningen för rättsväsendets utveckling, en mastodontutredning som sedan 2000 lagt fram en rad övervakningspositiva förslag. Av någon anledning glömde justitiedepartementet att nämna det i sitt pressmeddelande (pdf-kopia). (Länk till inlägget) (060511) Är det bara för att det är valår som riksdagspartierna bråkar om en fråga som majoriteten egentligen är överens om? Som utomstående kan man ställa sig den frågan efter de senaste veckornas hårda utspel mot regeringens förslag om att tillåta buggning. Endast folkpartiet säger sig stödja förslaget rakt av, moderaterna ger med tvekan godkänt medan resten yrkar på avslag. Frendo har undersökt partiernas verkliga inställning i frågan inför den väntade behandlingen i riksdagen den 31 maj. Trots kritiken är en klar majoritet för det kontroversiella tvångsmedlet. (Länk här). (Länk till inlägget) (060510) Artikel: Stor majoriet i riksdagen säger ja till buggning i Sverige (060409) Datainspektionen sammanfattar de senaste årens nya integritetshotande lagar, och de som eventuellt komma skall, i senaste numret av den egna tidningen Magazin DIrekt. Ger en snabb överblick över de många steg som just nu tas på flera områden. Huvudfrågan är vad den samlade effekten blir för den enskilda medborgaren? Datainspektionen, som har ansvaret att värna den personliga integriteten, ger svaret att ingen vet. (Länk till pdf-version av tidningen). (Länk till inlägget) (060403) Frendo tar steget ut på internet efter några månader i byrålådan. Sedan igår publiceras en första version av kunskapsbanken. Förhoppningsvis ska den växa rejält under de kommande månaderna. Välkommen in och läs! Kommentar tas gärna emot. (Länk till inlägget) (060329) När det gäller medborgarskydd är de svenska grundlagarna som en schweizerost - vid en första anblick och smakprov är de runda och goda men snart upptäcker man alla hålen. En liten godbit är dock inskriven i 12 paragrafen, 2 kapitlet Regeringsformen. Där anges att en ny lag som inskränker medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter kan bordläggas i riksdagen under tolv månader. Centerpartiet och vänsterpartiet har meddelat att de tänker utnyttja detta lagrum om socialdemokraterna och folkpartiet går vidare med förslaget om att tillåta buggning. I väntan på nästa drag från regeringen kan väljarna åtminstone glädjas åt att integritetsdebatten äntligen har kommit igång på allvar i riksdagen. (Länk till inlägget) (060314) Dagens riksdagsdebatt om den personliga integriteten och regeringens nya lagförslag om bland annat buggning blev långt ifrån någon rafflande tillställning. Justitieminister Thomas Bodström inledde med minimalt engagemang (Real Player-fil) men lyckades senare i debatten alstra lite mer energi. Argumenten var dock i stort de samma som tidigare. I och med att socialdemokraterna gjort upp med folkpartiet att driva igenom buggningsförslaget i riksdagen är det inte konstigt att det känns som att debatten är avgjord redan på förhand. S-riksdagskvinnan Mariam Osman Sherifay visade dock att alla inte tänker dansa efter partipiskan (se artikel här). Hon gick emot sin egen minister i två skarpa anföranden. För den intresserade finns hela debatten som Real Player-filer eller textprotokoll på riksdagens hemsida. Missa förresten inte att söka i arkivet med webb-tv-sändningar från 2000 och framåt! (Länk till inlägget) (060313) Justitieminister Thomas Bodström väntas under tisdagen svara på en interpellation från riksdagsledamoten Alice Åström (länk) som tar upp ett antal frågor kring övervakning och den personliga integriteten. Justitieministern har hittills haft svårt att få fram riktigt bra argument men har den senaste tiden förfinat debattekniken. Bland annat för han numera fram exempel från konkreta brott där olika typer av teknisk övervakning har eller skulle kunna ha bidragit till att få fast gärningsmannen. Återstår att se om morgondagens riksdagsdebatt bjuder på några nyheter. Länk kommer så fort debatten protokollförts. (Länk till inlägget) (051205) Försvarets radioanstalt (FRA) har alltid verkat under stort hemlighetsmakeri. Nu är det istället charmoffensiv som gäller inte minst mot media. FRA publicerar till och med de egna remissvaren till regeringen på nätet. Senast ut är FRA:s svar på förslaget att myndigheten ska få kraftigt utökade befogenheter som innebär att avlyssning av kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser blir tillåten. Synd bara att innehållet i remissvaret inte är lika charmigt. (Länk till inlägget) (051013) Artikel: Informationen som piratjägarna samlar in från ditt fildelningsprogram Till arkivet för 2008 Tillbaka till frendo.se

Om frendo.se Övervakarna Frendo testar Dokumentarkiv